Energibudget och NPF – att planera utifrån ork istället för tid

Hur mycket får egentligen plats på en dag? Vi är vana att planera våra liv utifrån tid. Men för många med NPF, som ADHD och autism, är det inte tiden som är den avgörande faktorn – utan energin.

– Att förstå och förhålla sig till sin energibudget kan vara en viktig pusselbit för en mer hållbar vardag vid NPF, säger Caroline Byström, leg psykolog och specialist i neuropsykologi.

Vad är en energibudget?

Energibudget handlar om att se sin ork som en begränsad resurs. Precis som pengar kan ta slut, kan även energi göra det. Vissa aktiviteter “kostar” mycket energi, till exempel nya miljöer, krav på koncentration eller flexibilitet. Andra kan ge energi, som vila, förutsägbarhet eller välbekanta aktiviteter.

– Vid NPF kan vardagliga situationer vara mer krävande, vilket gör att energin tar slut snabbare. Vi vet också att stressproblematik är vanligare vid NPF-diagnoser, säger Caroline.

– När energibudgeten inte håller kan det leda till överbelastning, irritation eller total energibrist – något som lätt misstolkas som bristande motivation, men inte alls handlar om det.

När energin inte räcker – stressbägaren

Ett annat sätt att förstå energibudgeten är genom dess motsats – den imaginära stressbägaren. Under dagen fylls bägaren av krav, intryck och situationer. Så länge det finns utrymme kvar kan vi hantera det som händer – men när den blir full rinner det över.

– Det som gör det extra utmanande är att det inte alltid syns vad som fyllt på bägaren tidigare. En situation som verkar liten kan bli droppen som får den att rinna över, säger Caroline.

Att planera med energin i fokus – och lägga in pauser

Många upplever att dagen ser rimlig ut på pappret, men att orken ändå inte räcker. Ofta beror det på att flera energikrävande aktiviteter ligger för tätt eller att återhämtning saknas, menar Caroline.

– Att matcha uppgift med energinivå kan göra stor skillnad. Mer krävande uppgifter passar när energin är högre, enklare vid energidippar.

En vanlig fallgrop är också att inte planera in återhämtning. Att dela upp dagen i kortare pass med pauser minskar belastningen och förebygger att stressbägaren fylls för snabbt. Till exempel kan 10 minuters arbete följas av 3 minuters paus – eller 30 minuters arbete och 5 minuters paus.

– Kom ihåg att pauser inte är ett avbrott från produktivitet – de är en förutsättning för att den ska fungera över tid.

Ett konkret sätt att prata om energi med barn

För barn kan energibegreppet vara svårt att förstå. Ett mer konkret sätt är att använda batterier som metafor.

Praktiskt kan du ge barnet ett begränsat antal batterier för en dag och prata om vad olika aktiviteter ”kostar”. En skoldag kanske tar tre batterier, träning två och att träffa kompisar ett eller två. När batterierna är slut behöver de laddas – genom vila eller lugnare aktiviteter.

– Det hjälper barnet att förstå sina reaktioner, sätta ord på sin ork och bli delaktig i planering och prioritering, säger Caroline.

Granskad av

Caroline, leg psykolog och specialist i neuropsykologi

Caroline är legitimerad psykolog, specialist i neuropsykologi och ST-psykolog i arbets- och organisationspsykologi. Hon har haft ledande befattningar på Modigo sedan 2018, idag som områdesansvarig för Modigo för arbetslivet. Caroline har tidigare arbetat med metodutveckling gällande neuropsykiatriska diagnoser inom Region Stockholm.

Gillade du artikeln? I vårt nyhetsbrev får du fler hjälpsamma tips och uppdateringar kring neuropsykiatri. Varmt välkommen att prenumerera.

Genom att prenumerera på nyhetsbrevet godkänner du att Modigo hanterar dina uppgifter enligt vår personuppgiftspolicy