Hur ser autism ut hos flickor?

På senare år har autismdiagnoserna ökat kraftigt bland flickor. Bakgrunden är bland annat ny kunskap om att symtom kan ta sig andra uttryck hos flickor än hos pojkar. Så vad ska man titta efter för att upptäcka autism hos tjejer? Madeleine Gezelbom, kliniskt ansvarig psykolog på Modigo i Stockholm, svarar.

Bildbanksfoto: Personen på bilden är en modell.

I en rapport från slutet av 2024 konstaterar Socialstyrelsen att antalet personer som fått en autismdiagnos ökat kraftigt i Sverige det senaste decenniet. Den största ökningen syns i gruppen flickor 10–17 år, där antalet nydiagnostiserade personer sexfaldigats från 2010 till 2023.

– Det är en jättestor ökning. Jag tror att många av oss som träffar gruppen har misstänkt en underdiagnostisering, men kanske inte så här stor, säger Madeleine Gezelbom, leg psykolog och kliniskt ansvarig psykolog på Modigo i Stockholm (bilden).

Ny forskning om flickor och autism

En viktig förklaring till ökningen är att forskningen gjort framsteg, fortsätter hon. Tidigare studier om autism har fokuserat på pojkar och deras symtombild, men det senaste dryga decenniet har det kommit flera nya forskningsstudier som pekar på att symtom kan se annorlunda ut hos flickor och kvinnor.

– Det har gjort att vi inom vården blivit bättre på att ställa rätt frågor och lägga märke till andra uttryck hos flickor. Samtidigt har medvetenheten och kunskapen ökat i samhället om att även flickor kan ha autism, till exempel hos skolor och bland föräldrar, så fler söker hjälp.

Flickor oftare ”ytsociala”

Hur ser då autism ut hos flickor? Ja, generellt kan det vara svårare att upptäcka, framhåller Madeleine. Det gäller bland annat inom området socialt samspel och kommunikation, som är en av två ben av autismdiagnosen.

– Flickor tenderar att vara mer ”ytsociala”. Till exempel är det ofta svårt att småprata om man har autism, men flickor kompenserar många gånger genom att härma och upprepa det andra har sagt. En annan strategi kan vara att bli en ”hangaround” så det ser ut som man har kompisar, men egentligen är man inte speciellt aktiv i interaktionen. Det viktiga blir att titta på kvaliteten i relationer, lekar och kommunikation, säger Madeleine.

Ofta tenderar flickors svårigheter också att bli tydligare från mellanstadiet och tonåren, fortsätter hon, när interaktionen med jämnåriga övergår från mer regelstyrda lekar till att ”hänga” med kompisarna.

– Då blir det svårare att maskera utmaningar. Kanske håller flickan fortfarande ihop i skolan, men kraschar när hon kommer hem eftersom all energi gått åt till att spela en roll. Det kan leda till problem med utbrott och att det inte finns någon ork kvar för annat.

Ångest och självskada kan vara symtom

Forskning visar också på ökad risk för ångest, depression, tvång och självskada hos flickor med autismdiagnos. Det är även vanligt att ha autism i kombination med adhd.

– Man ska vara medveten om att det finns en samsjuklighet och att det ibland kan finnas en autismdiagnos i botten vid dessa tillstånd, även om det förstås inte alltid är så, säger Madeleine.

Andra specialintressen

Utpräglade specialintressen och stereotypa beteenden är en annan del av en autismdiagnosen. Också här skiljer det sig uttrycken ofta åt mellan pojkar och flickor.

– De skattningsformulär som används vid autismutredningar utgår från klassiska ”pojksymtom”, till exempel att ha ett starkt intresse för tåg eller bilar. Men ett specialintresse kan lika gärna handla om en idol eller om gosedjur. Vi som utreder behöver gå djupare.

– Hos flickor kan ritualer och rutiner också vara mer subtila, till exempel att man sminkar sig på ett tvångsmässigt sätt. Det kan på ytan se ut som en vanlig aktivitet, men vid diagnos särskiljer sig beteendet, till exempel genom en annan grad av intensitet.

Gå på magkänsla

När ska man då söka hjälp och utredning för autism? Madeleines tips är att lita på sin magkänsla som förälder.

– När det finns svårigheter är det viktigt med utredning. Ofta känner man som förälder av när något är annorlunda med ens barn, speciellt om det finns syskon att jämföra med. En annan idé är att prata med förskolan eller skolan, där personalen ser väldigt många olika barn. Vad tycker de? Är det något som sticker ut hos din flicka?

För många är det en stor lättnad med en diagnos, fortsätter Madeleine.

– Man får en förklaring till varför man känt sig annorlunda och haft det tufft, vilket i sig hjälper mycket. Samtidigt ger en diagnos familjen, vården och andra aktörer förutsättningar att ge adekvat stöd, anpassning och behandling.

 

Är du intresserad av en ADHD- och autismutredning?

Läs mer och sök

UTREDNING FÖR BARN

UTREDNING FÖR VUXNA

 

Vill du veta mer om flickor och autism?

Pressmeddelande från Socialstyrelsen: Kraftig ökning av autism bland flickor

Tips på litteratur:

  • ”Konsten att fejka arabiska : en berättelse om autism” av Lina Liman
  • ”Flickor med autism och adhd – En guidebok för föräldrar och professionella” av Maria Bühler
  • ”Autism handboken” av Katarina A Sörngård
  • ”Att vara vuxen med Aspergers syndrom” av Paula Tilli
  • ”Essence : Om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser” av Christopher Gillberg
  • ”Kaosteknik – Om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” av Lina Melander
  • ”Svart bälte i föräldraskap” av Lotta Borg Skoglund, Martina Nelson

Granskad av

Madeleine, leg. psykolog

Madeleine är leg. psykolog och under specialistutbildning inom neuropsykologi. Hon har länge arbetat inom vuxenpsykiatrin med neuropsykiatriska utredningar, psykologisk behandling, samt utbildning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Gillade du artikeln? I vårt nyhetsbrev får du fler hjälpsamma tips och uppdateringar kring neuropsykiatri. Varmt välkommen att prenumerera.

Genom att prenumerera på nyhetsbrevet godkänner jag att ni hanterar mina uppgifter enligt vår personuppgiftspolicy

Tillbaka till alla artiklar