”Att jobba tillsammans är avgörande”

I grunden handlar det om kommunikation och relationer, menar Alexander. Ska det fungera bra för en elev med ADHD/ADD eller autism i skolan måste man jobba tillsammans i ”den heliga tringeln” – skolan, eleven och föräldrarna.

– Skolan håller i trådarna och har ansvaret. Men eleven och föräldrarna behöver känna att de blir lyssnade på, förstådda och involverade. Det är när vi bygger relation som det händer. Då vågar eleven berätta vad hens bekymmer egentligen är – så att vi i skolan förstår anledningen bakom ett problematiskt beteende och kan göra något åt det.

Och så exemplifierar han.

– Bekymret för en elev är kanske att hen inte vill samarbeta med alla i klassen, vågar göra vissa moment på lektionen eller byta om till idrotten. Det är en så stark norm i skolan att du ska klara av de här sakerna. Gör du inte det ser du svag ut. Det är jobbigt!

– Om jag som lärare vet kan jag stötta och bekräfta eleven. När eleven märker att jag vill hen väl, vill hen också anstränga sig för min skull och det blir en positiv spiral där vi hittar lösningar tillsammans.

Viktigt förstå sig själv

Han talar av egen erfarenhet. Under uppväxten kände sig Alexander ofta missförstådd och början av skolgången kantades av strul och bråk. En del av problemet var att han inte själv kunde sätta ord på sina behov och bekymmer. För att hjälpa andra har han skrivit boken ”Autistens överlevnadsguide till skolan” som i mångt och mycket går ut på att underlätta för barn med autism att öka sin självkännedom.

– Det är viktigt! Ju mer jag lär mig om mig själv, desto mer kan jag sätta ord på mina bekymmer och behov och kommunicera med andra. Vad tycker jag är jobbigt?  Vad ger återhämtning? Hur tänker jag? Det gäller att hitta både det som fungerar bra och dåligt. Det hjälper såväl hemma som i skolan.

Och så ett konkret exempel igen:

– Om en elev själv förstår och kan sätta ord på att hen behöver gå ut och vila för att klara av lektionen – ja, då kan vi hjälpa varandra. Eleven får gå ut och slipper till exempel tappa kontrollen över sina känslor inför kompisarna, vilket är jättejobbigt.

Var nyfiken – inte anklagande som förälder

Vad kan man göra som förälder till ett barn med NPF-diagnos? En viktig del är att i möjligaste mån underlätta samarbetet med skolan genom att vara saklig, lösningsorienterad och nyfiken – i stället för anklagande eller syrlig, menar Alexander.

–  Om ens barn mår dåligt är det fullt förståeligt att föräldrarna har taggarna utåt. Men då sätter skolan lätt upp sina sköldar som försvar och det blir ingen bra samarbete. Den som förlorar är barnet. Sådana mönster måste man bryta.

Som föräldern kan man också låta hemmet vara barnets plats för återhämtning, understryker Alexander.

–  Till exempel måste du kanske inte ta upp all information du får från skolan. Till exempel kan du låta bli att säga ”Du får inte slåss” varje gång du får reda på att barnet varit slagsmål. För barnet vet redan att hen gjort fel och du riskerar att förlora er relation. Barnet behöver få ladda om och inte hela tiden och överallt känna sig missförstådd.

Det är valår – vad står på din önskelista på NPF-skolområdet?

–  Som lärare önskar jag att det fanns fler alternativ. Alla passar inte i samma ram. Jag blev själv placerad i liten grupp i fyran. Jag tyckte inte alls om det men det räddade mitt liv. Att ta hand om barn med diagnos är en investering för samhället. Det är mycket jobbigare att ta hand om trasiga vuxna.

 

Fakta Alexander Skytte

Aktuell: Ger i dagarna ut boken ”Skolans överlevnadsguide till autism” som riktar sig till skolpersonal. Skrev 2021 ”Autistens överlevnadsguide till skolan” (tillsammans med Jiang Millington) som vänder sig barn och unga.
Gör: Idrottslärare i en låg- och mellanstadieskola i Järfälla utanför Stockholm. Driver Bokstavspedagogen, föreläser och bloggar om NPF i skolan, bland annat för Lärarförbundet.
Ålder: 31 år
Familj: Femårig son.
Intressen: ”Allt med struktur och logiska sammanhang, där man kan se mönster. Till exempel gillar jag att lägga scheman. I övrigt rör jag på mig – det blir mycket golf.”

 

 

← Tillbaka till alla artiklar