Alla människor – med och utan ADHD-diagnos – gör ibland sådant som inte stämmer överens med hur vi vill vara. Det kallas problembeteenden och kan till exempel handla om att shoppa, dricka eller jobba för mycket i förhållande till vad vi långsiktigt vill och vad som är bra för oss.
Är omfattningen begränsad kanske det inte gör så mycket, men innebär problembeteendena stora negativa konsekvenser i livet, till exempel för våra relationer, hälsa eller ekonomi, finns all anledning att försöka förändra dem.
Varför gör vi sånt som är dåligt för oss?
Vid dåliga vanor och problembeteenden är det nästan alltid de omedelbara konsekvenserna som styr oss. Till exempel kan det lätta på trycket när vi skriker åt våra barn eller ge härliga lustfyllt känslor när vi spontanshoppar en ny tröja.
Vill du förändra problembeteenden är det viktigt att bli klar över de långsiktiga konsekvenserna. Kanske får du en dålig relation till dina barn om du skriker på dem och dålig ekonomi om du shoppar för mycket. I grunden handlar det om att stå ut med obehag nu för att få belöning i framtiden. I stället för att ta ut ”det roliga” nu och skjuta upp det jobbiga gäller det att göra tvärtom.
Hur kan man jobba?
Är du motiverad till förändring? Då är en bra start att börja med att skriva en lista över dina problembeteenden, till exempel ”skriker åt mina barn” och impulsshoppar. Välj sedan ut det område som du vill börja att jobba med. Kartlägg det under en tid för att bli medveten om vad som egentligen händer. Du kan använda de här frågorna:
- Hur såg ut situationen vid problembeteendet? (beskriv).
- Sårbarhet – fanns det något som du tror påverkade dig i situationen, såsom stress, sömnbrist eller alkohol?
- Vad fick du för automatiska tankar (kan visa sig som bilder i huvudet)?
- Vad kände du?
- Vad blev din respons? (här skriver du sannolikt ditt problembeteende)
- Vad fick detta för omedelbar konsekvens?
- Vad får det för långsiktiga konsekvenser?
Gå systematiskt igenom dina observationer. Vad ser du för återkommande mönster? Vad kan du påverka? Vad kan du förebygga?
Återkommer samma automatiska tankar, ifrågasätt dem; Vad har du egentligen för belägg? Hur skulle någon annan ha tänkt?
Är det en känsla som återkommer i samband med problembeteenden, kan du få utlopp för den på något annat sätt? Till exempel kanske du tröstäter när du känner dig ensam, medan en bättre lösning i längden är att ringa en vän.
På det här sättet kan du få klarhet, i någon mån ta kontroll och jobba framåt.
Kan du förhindra att situationen uppstår?
En klok strategi är att förebygga genom att i möjligaste mån undvika kritiska situationer. Då är det ofta för sent. Även om man mycket väl vet vad man bör göra och tänka är det omöjligt i stunden, då bromsarna inte funkar och man inte hinner tänka efter.
Fundera på hur du kan jobba förebyggande. För lite sömn innebär ofta att vi blir mer sårbara för problembeteenden – behöver du förändra något här? (läs gärna våra tips för bättre sömn) Annat som ofta kan trigga är alkohol, stress, när vi äter fel och oregelbundet samt PMS.
Eller kanske är det bra för dig att undvika specifika platser? Har du problem med för mycket att nätshopping kanske du prova att träna eller träffa en kompis under de tider på dagen då du vet att du ofta hamnar i ditt problembeteende.
Om du behöver stöd
Det krävs arbete och motivation att förändra sitt beteende. Behöver du stöd är du varmt välkommen att kontakta oss på Modigo. Våra psykologer hjälper dig gärna genom psykologisk behandling (KBT).
Stort lycka till!
Granskad av
Caroline, verksamhetschef Modigo
Caroline är legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon har tidigare arbetat med metodutveckling gällande neuropsykiatriska diagnoser inom Region Stockholm. Caroline har varit verksamhetschef på Modigo sedan 2018.