Känslor som smarta vägvisare

Känslor är hjärnas sätt att kommunicera behov till oss. De känns i kroppen, till exempel då magen knyter sig, hjärtat slår fortare, vi blir rastlösa eller känner oss spända och tunga.  Känslor ska kännas så att vi reagerar – och vi reagerar starkare vid obehag. Ibland blir det så mycket känslor att vi blir rädda för dem och kan utveckla ett slags känslointolerans. Då är det bra att påminna dig om att känslor inte är farliga tvärtom är de på din sida.  

Känslor som vägvisare  

En konstruktiv strategi är att försöka tolka känslan och lista ut vad den vill säga dig. De flesta ord vi har för känslor kommer från en blandning av våra grundkänslor – se listan nedan.

Det kan vara svårt att spåra en känsla precis när den ger ett starkt kroppspåslag, dvs. när känslan sitter i kroppen. Då försvinner nämligen blod från våra frontallober i hjärnan och det blir svårare att tänka. I det läget behöver vi ta hand om kroppspåslaget, vi behöver pysa ut energin, till exempel ta en promenad, gå i trappor, prata med en vän, ta en paus, dricka te eller andas.

Men därefter, försök att spåra tillbaka: 

1. Vad det var du kände?
2. Vilket behov signalerades?  
3. Vad är viktigt för dig?  

På det sättet får du en vägledning framåt för vad du kan göra och hur du vill agera längre fram, samt hur du kan ta hand om dig själva i liknande situationer framöver. 

Grundkänslorna och deras signaler  

Vad är det då känslorna vill säga?

• När du blir arg var det något som du ville och som var viktigt för dig men som uteblev. Ta reda på vad du ville. Vad var det som var viktigt för dig?  
• När vi blir ledsna har vi varit med om en förlust. Det kan också handla om medkänsla med dig själv eller andra. Ta reda på vad det var som betydde något för dig och vad det var som var viktigt för dig.  
• När vi blir rädda upplever vi något som hotfullt. Vad/vem är det som hotas? Panik, oro och ångest är olika varianter av rädsla. Panik är stark rädsla. Oro är rädsla inför vad som skulle kunna hända längre fram. Ångest är ibland synonymt med oro. Ångest kan dock vara alla möjliga känslor och är ibland en benämning av en stor klump av obehag vi inte kan benämna. Då är det bättre att försöka lista ut vilken/vilka känslor som bygger upp ångestklumpen. När vi vet känslorna och kan sätta namn på dem istället för att kalla det för ångest blir hjärnan lugnare.  
• Vi blir glada när vi gör något som är bra för oss. Glädje signalerar att vi ska göra mer av det som får oss att må bra.  
• Vi blir stolta när vi har gjort något som vi är nöjda med, när vi har uträttat något som ligger i linje med hur vi vill leva eller hur vi vill vara. Det är en belöning åt oss så att vi ska fortsätta.  
• Vi blir förvånade när något överraskar oss. Vi kan bli ställda, vi behöver samla information och komma till fattning.  
• Vi känner äckel när vi behöver ta avstånd från något, dålig mat, dåliga handlingar, sår, bakterier eller dylikt.  
• Vi känner skuld när vi har gjort något fel, sårat någon eller orsakat skada. Det är en signal om att reparera relationen. Om vi vet vad som är viktigt för oss kan det vara värt att be om ursäkt.  
• Vi känner skam när vi har klivit över en norm eller agerat på ett annat sätt än våra värderingar. Skam vill att vi drar oss undan men det brukar sluta i självkritik. Då är det bättre att göra motsatsen och bryta skammen – sträcka på sig och söka ögonkontakt, så att man kan se att andra inte dömer en så hårt som man själv gör.  

 Varmt lycka till!  

← Tillbaka till alla artiklar