Psykisk ohälsa vid ADHD/ADD och autism

Det är inte ovanligt att drabbas av psykisk ohälsa när man lever med en neuropsykiatrisk diagnos. Varför är det så? Och framför allt: Vad kan man göra åt det? Här svarar Linnea Nyman, leg psykolog och KBT-terapeut på Modigo.

Ångest och depression är vanliga sjukdomar. Fler än hälften av oss i västvärlden kommer vid femtio års ålder att ha uppfyllt diagnoskriterierna för antingen det ena eller det andra.

Ökad sårbarhet

Om man lever med ADHD/ADD eller autism är det ännu vanligare att ha känslomässiga svårigheter. Anledningen är att sårbarheten för att utveckla psykisk ohälsa – såsom ångest eller depression – ökar med flera faktorer som utmärker ADHD/ADD och autism, nämligen svårigheter att:

  • reglera, förhålla sig till och hantera sina svängande känslor
  • hantera sina impulser
  • hantera sin oro för framtiden och osäkerhet
  • planera, organisera och genomföra uppgifter och aktiviteter
  • lära sig nya saker

Detta kan kännas nedslående. Samtidigt är det bra att vara medveten om, för medvetenhet är ofta första steget till förändring eller ett konstruktivt förebyggande arbete.

Vad kan vi göra åt det?

Självklart är det svårt att göra om vem man är som person, att göra sig mindre oroligt lagd eller mindre spontan, och det är svårt att ge sig själv en annorlunda hjärna. Vi kan inte heller välja till eller ta bort de tankar och känslor som vi har, de finns där av en anledning.

Samtidigt finns det mycket vi kan göra för att må bättre och leva våra liv mer fullt ut. Det kan kräva en hel del arbete, men vara värt det för att må bättre.

På en övergripande nivå handlar arbetet ofta om följande:

  • Ta sig an ”läskiga” känslor: Att låta undvikandet av känslor styra våra liv kan få stora konsekvenser. Om man exempelvis undviker sociala situationer för att det väcker obehag, kan det i förlängningen leda till ett depressivt beteende.
    Genom att arbeta strukturerat, antingen på egen hand eller tillsammans med en psykolog, kan man hitta nya sätt att hantera känslorna, vänja dig vid dem och bli mindre rädd.
  • Successivt närma sig det obehagliga. Om man undviker platser, situationer eller aktiviteter som väcker obehagliga upplevelser – känslomässiga eller kroppsliga – kan man arbeta strukturerat för att stegvis närma sig det man undviker. Det kan exempelvis handla om att man begränsar sig genom att undvika bilkörning, presentationer eller sammankomster man egentligen velat gå på – för att man inte tror sig klara av det.
  •  Strukturera sin tid. Om man har svårt att lägga upp sin dag så att man håller i längden kan man behöva arbeta med att balansera upp dagarna, veckorna och månaderna. Det handlar ofta om hur mycket och intensivt man gör saker eller hur glest och långsamt man tar sig an saker.

Olika typer av behandling

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Hur kan då ett arbete för psykisk hälsa gå till i praktiken? Jo, behöver man professionellt stöd kan man få god hjälp av psykoterapi, såsom KBT. Det kallas ibland samtalsbehandling, samtidigt som en del psykoterapi är mer ”göra” än att ”prata”. I KBT, som står för kognitiv beteendeterapi, arbetar man tillsammans med en psykolog med tankar, känslor och beteenden. Om man förstår hur de hänger ihop kan man också förändra dem. Då behöver man göra annorlunda än vad man nu gör. Det är ansträngande och otäckt men kan vara värt det.

KBT-behandling

Ta hand om kroppen

Om man upplever svårigheter kan det också vara extra viktigt att sätta goda vanor för sömn, mat och fysisk rörelse. Vi människor är mer än svävande huvuden. Vi är också vår kropp. Den behöver vi ta hand om. Om det är svårt att göra på egen hand kan man vända sig till sin vårdcentral för att få hjälp av arbetsterapeut eller fysioterapeut.

Morot bättre än piska vid förändring

Till sist ett viktigt medskick: Ibland försöker vi nå resultat genom att vara stränga mot oss själva och sätta upp regler för ett bättre mående. Det är sällan rätt väg framåt.

När vi lär ut till andra är vi vänliga och varma, men mot oss själva kan vi skrika, skälla eller använda skällsord. Om du märker att du gör det kan det vara bra att prata med dina nära och kära för att få stöd och vänlighet. Är det ändå svårt att vara snäll mot dig själv kan det vara värt att ta kontakt med någon professionell som kan lära ut ett annat förhållningssätt – så att du kommer framåt i ditt arbete för ett gott liv och hälsa.

Läs mer om KBT på Modigo

Läs mer om Modigos verksamhet inom ramen för Vårdval Psykoterapi i Skåne.

Granskad av

Linnéa, leg psykolog

Linnéa är legitimera psykolog och arbetar sedan 2022 med KBT-behandling på Modigo.

Gillade du artikeln? I vårt nyhetsbrev får du fler hjälpsamma tips och uppdateringar kring neuropsykiatri. Varmt välkommen att prenumerera.

Genom att prenumerera på nyhetsbrevet godkänner jag att ni hanterar mina uppgifter enligt vår personuppgiftspolicy

Tillbaka till alla artiklar